Unikt brev skänker ljus över Carl Bellmans öde

Ibland dyker det upp historier om ättlingar i rakt nedstigande led till Carl Michael Bellman. Det finns bland annat en historia om en ättling till sonen Carl (född 1787) som ska ha hamnat i Prag på 1800-talet, och på 1980-talet dök Frederick Bellman från Arizona i USA upp i Stockholm och berättade att han var ättling till den svenske skalden (se det tidigare inlägget om En svensk, en amerikan och en Bellman). Men vilka är egentligen de sista i tiden säkra uppgifterna om Carl Michael Bellmans söner och deras öden? De sista säkra uppgifterna om sönerna återfinns i Stockholms stadsarkiv. Bellman hade fyra söner: Gustaf (född 1781), Elis (född 1785), Carl (född 1787) och Adolf (född 1790). Elis dog redan som tvååring 1787. Gustaf blev soldat och Carl blev sjöman. I den fjärde sonens – Adolf Bellmans – bouppteckning från 1835 finns några korta uppgifter om Gustaf och Carl och om vad som hände med dem. Adolf avled som sidenkramhandlare i Stockholm. Vid bouppteckningen efter honom var bara änkan, Maria Lovisa Lavén, och modern, Lovisa Fredrika Bellman, närvarande. Om bröderna står det ”att den aflidne haft 2:ne bröder Carl och Gustaf, af hvilka den ena för omkring 30 år sedan såsom Cadett vid Skeppsholms staten med Coopvaerdie fartyg [handelsfartyg] rest till sjös och lemnat fartyget i England, utan att han sedermera om sig och sitt vistande gifvit någon underrättelse, samt den andra varit underofficer vid Konungens Lif-Garde till häst, men sedermera engagerat sig i franska arméen och bevistat Napoleons krig i Spanien, där han, efter lemnad underrättelse af en hemkommen officer, Lieutenanten Båth, som tjent tillsammans med honom i Spanien, skall hafva blifvit dödsskjuten.” Bouppteckningen finns i Stockholms stadsarkiv med nummer 1835:I:148. Det finns ytterligare [...]