Illustration med Silenusfigur och två backanter ur Par Bricoles statuter från 1799.
Den 13 oktober 1777 dog överdirektör Gottfried Sackenhjelm i rännstenen på Malmskillnadsgatan och cirka två månader senare höll teaterförfattaren Carl Israel Hallman en parentation över honom på Källaren Kejsarkronan. Den räknas som en viktig beståndsdel i det som 1779 skulle bli ordenssällskapet Par Bricole.
En viktig del i ordens- och sällskapslivet på 1700-talet var parentationen, en hyllning till en avliden person genom ett offentligt hållet tal, ofta med inslag av poesi eller sång. I Par Bricoles förhistoria finns det en speciell parentation som är av särskild betydelse. Den hölls av teaterförfattaren Carl Israel Hallman, en av Bellmans vänner, i slutet av november 1777, då Sällskapet Par Bricole ännu inte nått den nivå på organisation och ritualer som man uppnådde två år senare.
Platsen var källaren Kejsarkronan i hörnet av Drottninggatan och Fredsgatan. Personen som Hallman parenterade var Gottfried Sackenhjelm, en i samtiden ökänd kunglig befattningshavare och rumlare som sent på kvällen den 13 oktober 1777 hade dött i rännstenen på Malmskillnadsgatan. Sackenhjelm var mycket välkänd i Stockholm under 1770-talet, han hade kunglig tjänst som överdirektör men var också ägare till kaffehus och källare. Mest känd var han dock som ofta överlastad gäst på krogar, källare och fester. Som parentationsobjekt var han perfekt för den drivne parentatorn Carl Israel Hallman.
I parentationen framställs Sackenhjelm som en alldeles särskild betydelsefull Bacchi man, uppmärksammad av vinguden redan vid födseln:
”Det år vår Bacchi Drott, som säges dött i ruset, Stack först sitt hufvud fram, att skåda himlaljuset, Var Tjugoåtta Parentationen spreds snabbt bland ordensvänner i Stockholm och ute i landet och dess flitiga omnämnande av begreppet ”par bricole” fick betydelse när ordenssällskapet Par Bricole senare bildades.